Fake sunrise in real sunrise

För ungefär en så där 8 år sen mötte jag en kille som hette Felix. Han spelade alltid gitarr och hade köpt sig ett munspel som han blåste i. På den tiden hade vi nog alla som hängde i detta kollektivet en skev bild av verkligeheten. Ingen hade fast jobb, nån pluggade lite, nån vikarierade lite, nån spelade musik, någon filmade och livet stod liksom stilla. Vi skulle aldrig bli vuxna. Så satt vi då där i lördags. I en grönskande bakgård, champagne i handen och fint klädda. Det gamla gänget liksom. Nu hade vi alla jobb, någon hade fått barn, någon köpt sig hus. Barnvagnar i skuggan. Men så stod Felix där på scenen med sitt munspel och sin gitarr. Och plötsligt var det 2002, allt var sig likt, fast lite mer vuxet.

Underbar stämning - köp skivan - njut